Minska din miljö- och klimatpåverkan

Den mat som produceras påverkar både vår miljö och vårt klimat. Det finns också många etiska aspekter kring livsmedelsproduktion. Levnadsvillkoren kan vara dåliga för både djur och för människor inom livsmedelsproduktionen.

Tillgången till mat är ojämnt fördelad över jorden. I stora delar av världen finns hungersnöd medan i andra delar av världen finns mat i överflöd.

Ät upp och rädda klimatet

Hur kan resterna på din tallrik påverka klimatet? Ett sätt att minska sin miljö- och klimatpåverkan och spara pengar är att äta upp de livsmedel du har införskaffat. Det går åt både naturresurser och energi för att producera och transportera livsmedel. I dag slänger i genomsnitt de svenska hushållen 10-20% av de livsmedel man har köpt in. Då är det borträknat skal, ben och delar av råvaran som inte använts. Det avfall som bildas måste också tas omhand. Mycket av de livsmedel vi slänger är det inget fel på utan kan tillagas och ätas. Om vi planerar våra inköp bättre och äter upp de rester vi har sparar vi förutom påverkan på vår miljö vi dessutom en hel del pengar.

Källa: Naturvårdsverket

Det vi köper påverkar världen och människorna kring oss. Genom att göra val när vi handlar kan vi påverka utbudet, hur varan producerats och transporterats.

I dag överutnyttjar vi jordens resurser. Vi behöver därför förändra vårt sätt att leva. Detta behöver inte betyda att vi ska sluta konsumera, men att vi konsumerar på ett hållbart sätt. Det är viktigt att få med alla delarna som behövs för att nå en hållbar konsumtion:

• Ekologi.
• Ekonomi.
• Sociala förhållanden.

Genom att göra val när vi handlar kan vi styra kommande varor och tjänster mot en hållbar utveckling. Det finns många sätt att förändra vår konsumtion. Ett sätt kan vara att välja varor och tjänster som har producerats nära oss och/eller som har en miljö- eller energimärkning.

För att vår konsumtion ska bli hållbar behöver man förutom miljö och ekonomi även se till den sociala dimensionen. Hur har förhållandena varit för de människor som har producerat och bearbetat varan? För att bidra till bättre och rättvisare förhållanden för människor i fattigare länder kan du köpa Rättvisemärkta produkter.

Konsumtionens klimatpåverkan

Naturvårdsverket har i sin rapport Konsumtionens klimatpåverkan från 2008 gjort en sammanställning över hur vår konsumtion påverkar klimatet. Här har man beräknat hur mycket utsläpp av växthusgaser den svenska konsumtionen medför oberoende vart på jorden utsläppen från produktion eller transport sker.

Sett ur detta konsumtionsperspektiv är i genomsnitt svenskarnas utsläpp av växthusgaser 10 ton per person. Privat konsumtion anses vara 80 procent och offentlig konsumtion 20 procent. Den privata konsumtionen delas upp i:

• Äta 25 procent.
• Bo procent.
• Resa 30 procent.
• Shoppa 15 procent.

Hälften av utsläppen i ett konsumtionsperspektiv kommer ifrån följande fem aktiviteter:

• Hur mycket och vilken bil vi åker.
• Hur vi värmer våra bostäder.
• Hur mycket el som används i bostaden.
• Hur mycket och vilket kött vi äter.
• Hur långt och hur ofta vi flyger.

Enligt Naturvårdsverket kan du och jag påverka våra utsläpp på många sätt och skillnaden mellan olika handlingsalternativ är stor.

Oavsett om vi bor i slott eller koja påverkar vårt hem och våra aktiviteter i hemmet miljön och klimatet. Det finns många sätt att minska den negativa påverkan.

El och värme

Hur vi värmer upp vår bostad, hur mycket el vi förbrukar och hur mycket vatten vi använder påverkar miljön och klimatet på många sätt.
Vill du ha hjälp och råd om hur du kan minska klimatpåverkan från ditt hem kan du kontakta kommunens Energi och klimatrådgivare. Energi- och klimatrådgivarna ger kostnadsfri och opartisk information till dig kring energi och klimatfrågor.

Kemikalier

I vårt hem använder vi mycket olika kemikalier. Många av dem kan vi klara oss utan eller använda mindre av. När du handlar kemikalier till hemmet, kan du se efter om det finns miljövänliga alternativ.

Mycket av de kemikalier vi använder i hemmet kanske vi inte direkt tänker på att de är kemikalier som är farliga för miljön. Nagellack, ogräsmedel och impregneringsmedel är några exempel på produkter som ska sorteras som farligt avfall. Det är viktigt att tomma förpackningar eller rester av kemikalier hanteras på rätt sätt. Är du osäker på hur du ska göra med dina kemikalierester följ kommunens sorteringsanvisningar.

Avfall

I hemmet kan du på olika sätt minska sin miljöpåverkan från avfall. Ett sätt att prioritera kan vara:

• Minska avfallsmängden, köp kvalitet, laga trasiga saker, köp inte mer än vad du behöver.
• Återanvänd, det du ledsnat på kan du sälja, ge bort eller lämna till exempelvis second hand eller insamlingar.
• Källsortera, spara på resurser och minska risken för att farliga ämnen sprids i naturen.

Våra transporter medför både utsläpp av växthusgaser och av andra ämnen som är skadliga för hälsan och miljön.

Det finns många sätt att minska klimat- och miljöpåverkan från dina transporter. Exempelvis kan du byta ut bilresor mot tåg eller buss, samåka eller välja miljöbil. Kan du cykla eller gå sträckor du tidigare åkt bil så tjänar hälsan, miljön och plånboken på det.

Ibland kan det vara svårare att ställa bilen. Men tänk då på att det finns flera sätt att köra både klimatsmart och ekonomiskt. Några enkla sätt att spara på bränslet är:

• Ha rätt tryck i däcken - spara upp till 3 procent
• Stäng av klimatanläggningen - spara cirka 10 procent
• Ta av takboxen när den inte används - spara upp till 10 procent
• Lär dig sparsam körning - spara 15 procent
• Använd motorvärmare - när det är mindre än tio grader celcius ute - spara upp till 1 deciliter/start

Många av våra snygga kläder och vackra textilier har en mörk baksida. Spridning av miljögifter, långa transporter och dåliga arbetsförhållanden finns inom en stor del av textilindustrin.Genom att vara en aktiv konsument och göra val när du handlar, så kan du vara med och minska de negativa konsekvenserna från textilindustrin.

Textilier är en stor handelsvara i världen. Cirka 6 % av världshandeln består av textilier. Det är mer än 100 miljoner familjer som arbetar med bomullsodling. Om näringar inom bearbetning och transporter räknas in så sysselsätter bomullsindustrin cirka 1 miljard människor.

Baksidan av textilindustrin

Numer har en stor del av textilproduktionen flyttat från västvärlden till utvecklingsländerna. Miljö- och hälsoproblemen flyttas då också dit. Många preparat som är förbjudna hos oss används i andra delar av världen. Utöver den negativa påverkan i tillverkningsländerna får vi med oss miljögifter hem i våra importerade textilier. När vi tvättar textilierna sprids gifterna till våra vatten.

I drygt hälften av våra textilier används bomull. Bomull är dock en av de mest besprutade jordbruksprodukterna i världen. Välj om möjligt andra materia än bomull, exempelvis hampa. 1 kg bomull förbrukar runt 28 000 liter vatten och 0,5 – 1 kg kemikalier. Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att cirka 40 000 lantarbetare dör av kemiska bekämpningsmedel varje år. Varje år förgiftas cirka 3 miljoner textilarbetare.

Detta kan du och jag göra

Det finns många sätt att minska textiliernas miljöpåverkan och bidra till bättre levnadsförhållanden för fattiga människor. Exempel på vad jag som konsument kan göra:

• Ställa frågor när du handlar.
• Välja miljö & rättvisemärkta textilier.
• Välja svenskt eller nordiskt.
• Återanvända och handla på second hand.
• Re-design - gör om gamla kläder.
• Reduce - kvalité istället för "slit och släng".
• Vårda dina kläder.

Naturskyddsföreningen har en hemsida där du kan söka efter butiker som säljer second hand kläder, ekologiska- och rättvisemärkta kläder och textilier. Mer information finns också under Miljömärkningar.

Detta gör kommunen

När kommunen gör upphandlingar ställs miljökrav och krav på etiska regler.